Jaha. Dagens vägning: 76,3 kg. Nästan tillbaka på start. Men inte kan väl 1/2 chokladkaka (mörk choklad) på 50 gram som jag åt i måndags vara orsaken? Förstår bara inte... Det enda glädjande som denna icke-viktminskning för med sig är att jag faktiskt fått ett kvitto på att jag (enligt Monique) gör rätt och att jag därmed också har gjort det tidigare, men att min kropp tydligen gillar mitt hull mer än jag gör...

Jag har ju lånat mammas våg men har bestämt mig för att lämna tillbaka den nu. Och inte köpa en ny, varken en enkel från ICA eller en avancerad med alla "extras". Jag måste med mina nästan 44 år lära mig att leva utan vågen, men med mig. Som jag är. Det är inte bra för självkänslan att aldrig få kvitto på att de ansträngningar man faktiskt gör faktiskt bär frukt, speciellt inte då man läser om andra som stadigt går ner, hur sakta men säkert det än är. Tidvis har jag varit så frustrerad och ledsen att jag gråtit. Jag tycker inte att det är så konstigt. Det är lätt för andra att säga att det bara är att hålla ut, att viktminskningen kommer, att det kan ta upp till ett halvår. Svårt att tro på när man gör allt rätt men inget händer. Om jag visste att det stämmer på mig så skulle jag gladeligen ge det ett halvår. Men hur kan jag, eller någon annan, faktiskt veta att just mycket fett är bra för kroppen? Vetenskapen är ju en katastrof med sponsrad forskning hit och dit och studier som kan vinklas lite som det passar. Oavsett om det handlar om Livsmedelsverket eller lchf-gänget. Det finns ingen gud som talar om att just detta sätt att äta på är det hälsomsammaste och bästa. Det finns det inte. Det enda man kan göra är att lyssna på sin inre röst. Och visst är det lätt att bli frälst och köpa konceptet när man går ner i vikt med lchf, och sen kalla det för att man fått balans med hormoner och allt vad det pratas om. Jag har då inte fått någon balans, kan jag säga! Jag är bara frustrerad och ledsen. Och inte har jag gått ner i vikt heller! Så hur fasen ska jag då kunna veta att detta faktiskt är "rätt sätt"?

Jag började äta lchf den 25 december och strikt lchf när Moniques kurs började den 6 januari. Det har gått 1,5 månad och jag har några gånger vägt runt 75 kg - rättare sagt 3 gånger - men mestadels legat över 76. Med en startvikt på 76,8 kg. Där har jag också varit ett par gånger... Till mina 1,68 m. I princip kan man säga att jag har stått stilla i vikt under dessa 6 veckor, eller om man vill vara snäll att jag gått ner 0,5 kg. Eller om man vill vara riktigt snäll 2 kg. Men vem lurar jag då, för dessa 2 kg hade jag ju redan gått ner efter första veckan! Och vem vet, det kanske jag redan vägde den ena eller andra dan innan jag började äta strikt! Vem vet?

Hur som helst. Visst blir jag ledsen och vill kasta in handduken och ge upp. Och det gör jag. Men bara en dag. Sen börjar jag leta efter en lösning. Och jag hittar alltid lösningar. Sen om nästa lösning är rätt för mig är en annan sak. Men jag ger inte upp utan försöker igen. Jag är alltså en utpräglad ståuppmänniska, även nu. Det är den goda nyheten! Frågan är bara hur jag ska gå vidare.

Igår bestämde jag mig för att bli lite mer liberal i mitt lchf-tänk, jag går ju ändå inte ner i vikt. Idag har jag ändrat mig igen. Varför? Av nötterna som jag unnade mig igårkväll (det var inte många, en liten skål som rymmer ca 1/2 dl) fick jag (som vanligt) ont i magen. Jag känner aldrig av det direkt, utan först nästa morgon. Jag vaknar och har ont och är svullen och öm. Inte kul. Så direkt när jag vaknade (jag tänker ju alltid på vikten det första jag gör) kom jag ihåg jag varför jag äter strikt! Varför: För hälsans skull. Jo, men säga vad man vill om vikten, min kropp mår faktiskt mycket bättre av fett. Kolhydrater har aldrig funkat bra för mig. Faktiskt hade jag levt med magknip i hela mitt liv innan jag mötte min man, han lärde mig våga lätta på trycket och prutta om det behövdes - det är sant! Ibland har vi sagt "freies Pupsen" - dvs. att det är tillåtet att prutta om man måste. Men med strikt lchf har jag en bra och lugn mage, utan gaser eller andra problem. Ibland står mig allt fett iofs upp i halsen men då får jag väl äta något annat och se hur jag mår. Så länge jag inte börjar äta av sånt jag triggas av.

Nu är det snart dags för semester. Eller: Jag HAR redan semester! Gjorde klart det stora jobbat imorse, var klar halv 10, lite tidigare än beräknat till och med! Jag höll mit stenhårda schema och är omåttligt stolt, har aldrig jobbat så intensivt under en så lång tid och under tidspress! Och imorgon flyger vi till solen och får förhoppningsvis lite av både den varan och värme. Några utflykter har vi planerat, sen är det sola, läsa och slappa som gäller! Vi har bokat halvpension men jag tar med mig följande lchf-extras:

- pulverkaffe

- mixern för att göra fettlatte

- ett par paket osaltat smör

- 2 tuber majonnäs att piffa till maten med

- 1 paket lchf-knäcke

- 1 flaska rött vin med 3 gram kolhydrater per liter. Den räcker gott och väl en vecka för mig.

- lchf-mat till flygresan (typ plockmat)

Så detta blir mit sista inlägg på en vecka. Hoppas att ni tittar in sen också!

Guuuud vad härligt, det var en tillfällig svacka - vad skönt! Idag har känts normal igen, ingen konstig stress, inget sötsug, ingen lust på otillåtet, bara rätt känsla rakt av! Så här blev min matdag:

Förmiddagen:

2 koppar svart kaffe

Kl. 12

50 min. promenad med vovven

Kl. 13

1/2 lchf-knäcke med smör och ost och fettlatte (60 gram smör)

Kl. 16

Ett hörn lchf-knäcke med smör till eftermiddagskaffet

KL. 19:30

Tacosallad

Idag (tisdag, alltså) vet jag inte vad som hände...

Enda skillnaden mot andra dagar är att maken är i Tyskland i ett par dagar för att göra vårt hus uthyrningsklart (hyresgästen flyttar in på torsdag). Kände mit orolig i kroppen (alltså inte i själen) hela förmiddagen. Vovven kräktes ett par gånger, men det gör han ibland, känslig mage som han har. Tror inte att det var orsaken. Vid 12-tiden gick jag en promenad på en timme med honom men kände att det inte blev bättre. Känslan är ren stress, fysisk stress, och jag kan inte komma ner, det värker ända ut i fingerspetsarna. Konstig känsla. Klart att jag funderade på varför jag kände så här. Tankarna började kretsa kring lchf och att jag ju gått ner så långsamt och att det kanske hade med det att göra, att jag kände mig misslyckad. Jobbar ju dessutom vansinnigt mycket sen några veckor tillbaka (denna veckan är den sista dock, därefter har jag "bara" korrekturen kvar, men tiden jag avlagt för den är okej - och innan dess blir det en veckas semester på Lanzarote!), så det kanske var kulmen på något sätt - för mycket prestation, både med lchf och jobbet. Kanske, vet inte...

När jag väl var hemma igen hade jag tänkt sätta mig ute i solen och dricka min fettlatte men platsen där jag hade tänkt sitta, i min fina finska gunga, var full med blöt snö som hade börjat smälta. Så jag bestämde mig för att sitta i glasverandan istället, trädgårdsmöblerna står ju i förrådet, och verandan är härlig den med, där kan jag säkert varva ner, tänkte jag. Fettlatten stod mig upp i halsen redan innan jag hade gjort den, så jag bestämde mig för en vanlig kaffe och en lchf-knäcke med ost och smör istället. Tänkte att smöret på mackan kunde att få mig ner i varv. Icke. Så vad gjorde jag? Jo, jag hämtade en halv chokladkaka (mörk choklad) som legat orörd i handväska en bra bit över en månad. Tog två bitar till svart kaffe. Drogen verkade omedelbart och jag kom ner i varv... Det gick på några sekunder och sen blev jag lugnare. Under eftermiddagen kände jag mig dock ovanligt slö och trött och kinderna blossade. Men stressen var helt borta.

På kvällen var jag arg på mig själv för att jag gav efter och åt choklad. Iofs bara två bitar, men ändå. Så utan att tänka efter hämtade jag resten, de 4 återstående bitarna... Sammanlagt en halv chokladkaka, med andra ord. Men med godis och kakor och vanligt bröd och andra kolhydrater i skafferiet hade det kunnat bli värre, mycket värre...

Dålig dag, med andra ord... Nu är det nästa dag och jag känner mig normal. Hoppas att gårdagen blir en engångsföreteelse! Lägger den inom parentes.

Kl. 9

Fettlatte (50 gram smör)

Kl. 12

Svart kaffe

Kl. 19

Low-carb-måltid från MAX. Bytte ut den vanliga dressingen mot deras beasås. Valde en grönsallad till som jag hade massa majonnäs på.

Några glas vatten under dag men ganska dåligt "drick"-dag...

Vilken hektisk helg! Det började med att företaget som förmedlar vårt hus i Tyskland till uthyrning under tiden vi är här skickade ett mail på fredag eftermiddag om en intressent som var angelägen om att ev. hyra vårt hus i 5 månader och som skulle kunna flytta in "direkt". Makens pappa träffade honom nästa morgon (lördag) kl. 10. Martins (annars väldigt kritiska) pappa var positiv. Efter ett par mail fram och tillbaka hade det bestämts att maken skulle träffa honom IDAG ungefär NU! Så snabbt som attan fick vi hitta ett flyg till Hamburg idag på förmiddagen - och hittade ett för under tusenlappen - snacka om tur! Hemresa med färjan om ett par dagar, lika billigt det med. Så i morse fick maken anpassa ett andrahandkontrakt innan vi packade barn och hund i bilen och körde dem till mamma, sen körde jag maken till Landvetter. Väl tillbaka hos mamma stack barnen och jag till min barndoms pulkabacke och åkte några vändor. Snön har delvis smält och sedan blivit isigt så det gick rykande fort! Sen kom någon på att han måste på toa, så vi gick tillbaka.

Kl. 10

2 bitar ostbröd (Åses) med smör, 1 ägg, majonnäs på ena och ost och skinka på andra. Fettkaffe

Kl. 15

Fettkaffe (1 msk fett)

Kl. 20

Lchf-plockmat

Kl. 07:30

Fettkaffe (1 msk smör)

Kl. 12

Fettlatte (50 gram smör)

Kl. 18

Halv grillad kyckling med ca 3 msk majonnäs

Kvällen: 45 min. promenad med make och vovve "i stan".

Idag var det makens tur att åka skridskor med barnen... Han lämnade kvar sina skridskor i Tyskland och har därför bara tittat på men eftersom mitt knä inte är helt bra köpte han ett par och åkte med barnen.

Idag ställde jag mig på vågen igen.... Under den senaste månaden har vikten pendlat fram och tillbaka med ca 2 kg och de senaste två veckorna stannade den, men tyvärr inte på den lägre vikten, utan längst upp - på min startvikt :-(. Har stramat åt maten ordentligt den här veckan och hoppades på att vågen skulle vara hygglig: det var den!

Startvikt: 76,8 kg

Vikt idag: 74,9 kg (-1,9 kg totalt) (förra vägningen i tisdags vägde jag 74,8 kg)

Ketoner: 1,2 (0,7 förra gången)

Jag hade nog hoppats på att vara i optimal ketos, men icke! Men värdet är betydligt bättre än i början av veckan, så jag är i alla fall rätt nöjd... Nu har jag bara två mätstickor kvar, sen måste jag bestämma mig för om jag ska fortsätta mäta, de är ju så förbenat dyra, eller låta det vara... Nästa vecka mäter jag på måndag och torsdag, sen blir det sportlov och Lanzarote i en vecka! Men först är det helg och allt vad det innebär i matväg! Ikväll blir det 1/2 grillad kyckling och majonnäs (i stora lass!) för min del!

7:30
Fettkaffe (1 msk smör)

Drack en kanna hett vatten under förmiddagen.

Kl.12
Promenad med vovven, ca 50 min.

Kl. 13
Fettkaffe (50 gram smör)

Kl. 16
Svart kaffe och grönt te

Kl. 19
Liten portion Chili-con-Carne (rester från gårdagen), liten sallad, extra smör och 1/2 lchf-knäcke med mycket smör och ost. 2 köttbullar

Onsdag:

7:30
Fettkaffe (1 msk smör)

Drack en kanna hett vatten under förmiddagen.

Kl.12
Promenad med vovven, ca 50 min.

Kl. 13
Fettkaffe (50 gram smör)

Kl. 16
Svart kaffe och grönt te

Kl. 19
Chili-con-Carne på köttfärs, tomatpure, passerade tomater och Santa Marias kryddblandning (enbart kryddor, inga tillsatser). Lite sallad på isberg, tomat, gurka, paprika med vinäger och olivolja. Riven ost på det, 1/2 dl.